För ett år sen var vi här i huset varje ledig stund och rev, skruvade upp gips, drog ut spik ur golvet och kämpade. Kan inte fatta att det redan gått ett år. Det känns som bara några månader sen. Såhär i efterhand så förstår jag inte hur V orkade. Jisses vad han slet. Han var inte ledig en sekund.